emelieholmberg

Jag kommer på mig själv sakna beröring något fruktansvärt. Jag tänker inte på det mellan varven (förutom när man överväger att hitta en bra massör för att det ömmar i ryggen) men när jag väl får en klapp på axeln, en kram eller en nyp i armen så inser jag hur mkt man behöver beröring och hur fantastiskt skönt det är att få en klapp någon gång ibland. Och när jag tänker på hur mycket jag uppskattar en klapp så inser jag hur länge jag varit "ensam". Stört.

Jag hörde att en konstnär skulle lägga sig ett par timmar o så kunde man få komma o ligga sked med henne för att få känna lite närhet. Kanske skulle kolla upp det där :P