emelieholmberg

---

---

Jag är inne i en svacka nu. Igen. Ingenting är roligt, kroppen gör ont överallt, jag ligger efter med skoluppgifter som jag inte kommer ngn vart med, jag förstår inte ekonomin som vår lärare rusar iväg med, har ingen energi till att fixa grejer hemma, behöver troligtvis gå till optikern för jag ser ingenting på längre avstånd, jag får huvudvärk titt som tätt och jag lyckas gå in i saker och människor är i vägen vart jag än går. Uppå det är det ingen jävel som kan köra på västtrafik. Förbannat..! Kollektivtrafiken är ett skämt. Känner inte ens att jag har tid för mina vänner. Får hoppas de är kvar när jag har ridit ut mina stormar från denna höst. Skit är det..

Jag vill inte ens baka lussebullar eller göra julkola. Det är fel på mig.

Iaf - det suger att vara ensam. Jag behöver hjälp att nå upp till saker (tack o lov har jag min pall) Jag behöver hjälp med gardinerna och julstjärnan plus lite fix med eluttag vid köksfönstret. Jag vill vakna med någon, vara ensam med någon, laga mat med någon, äta mat med någon, få ryggen kliad av någon, få pussa på någon och bry mig om någon...

Livet är hårt som det är, varför ska man behöva uthärda det ensam?