De som tar fram livsglädjen
Jag hade just börjat sjuan... eller var det sexan? Vi var på läger med klassen på ett ställe som kallades Roten. Under den vistelsen dog min kanin.
Min Bunny (ja, hon hette så) Min käraste ägodel. Min tröst. Min bebis. Min stolthet. Jag fick veta det först när jag kom hem. Mamma och pappa ville inte förstöra lägret för mig.
Vi ordnade begravning. Jag grät, jag saknade henne så förbannat. Den kaninen var så otroligt speciell. Jättetam. Kunde springa runt på tomten dag ut och dag in. Och natt. Hon stannade alltid med oss, lämnade aldrig tomten, tyckte om att fika med oss och var så otroligt speciell.
Men inget ont som inte har något gott med sig!
(tyckte inte jag från början förvisso)
Barnen på gården hade fångat en kanin. I efterhand har jag många ggr funderat på om det inte ändå varit en vildkanin.. Vi fick aldrig tag på ägaren trots ansträngningar.
Eftersom vi precis hade en ledig kaninbur tyckte de att vi skulle ta hand om den. Vi gjorde det, men byggde en annan bur eftersom jag inte ville att hon skulle bo i Bunnys bur. Det var ju Bunnys? Ingen annans.
Ett par dagar senare hade kaninen fött tre ungar! Snopet.
Stackars kanin som blivit jagad och stressad och så var hon gravid på det. Fy, va elaka barn kan vara! Men jag blev så glad. Jag gillade inte mamman först, hon hade ju tagit min kanins plats. Men nu hade hon tre lurviga ungar som vi hjälptes åt att ta hand om. Det var så mysigt..!
Vi döpte dem. Morsan, Molly, Busen och Pricken. Vilken härlig familj! Vi hade dem inne och vi hade dem ute när de blev lite större. Den stora buren ställde vi på altanen när vintern kröp sig närmare. De fick inte plats hela familjen inne i den lilla inneburen och de trivdes bättre ute, verkade det som.
Tills en dag. (Varning för vidrig läsning)
Jag öppnade burdörren för att mata kaninerna innan jag skulle iväg till skolan. Robin och jag var hemma. Den syn jag möttes av var obeskrivlig. Där låg Morsan. Död. Mollys huvud var borta. Pricken och Busen levde, men de var stressade. Såklart. Vad hade hänt?
Jag tog in Busen och Pricken och satte dem i inneburen. Busen dog någon vecka senare. Av saknad och av stress. En iller hade tagit Morsan och Molly ifrån dem. En jägare fick ta hand om illern så den finns inte kvar i området, men Pricken fick bli en inne-kanin.
Pricken levde vidare, men han var ensam. Vi köpte Bella. Tack vare henne lever han än. Annars hade han nog också tröttnat, saknat sin familj för mycket. Bella dog idag - hur gammal blev hon? 8, nästan 9.. har inte stenkoll tyvärr. Fina fina Bella..! ♥
R.I.P.
Kommentarer
Trackback
