15 igen

Visst, vem vill inte vara det igen? Jag upplevde känslan. Den där osäkra Emelie som inte vet hur man ska bete sig, vad man ska säga. Man vill vara intressant, men man stockar sig och ur munnen kommer inget vettigt. Osäkerhet och rädslan över att bli ratad. Menar folk verkligen vad de säger?

Jag har sällan fått smicker eller komplimanger och när jag väl får smicker rakt upp i ansiktet, utan förbehåll blir jag generad, jag vågar inte tro på det, jag skjuter det liksom ifrån mig. För ingen har sagt sånt förr. Inte på det viset.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0