Malibu - UNG OCH DUM



Jag stod just i duschen och peelade kroppen med min nya bodyscrub jag fått av lillasyster. Doften är cocnut lime och det ledde mig till ett minne jag har sedan jag var 18. Jag kan inte dricka malibu längre - ni vet att det smakar cocos. Den smakar det lika mycket som den här luktar.

Jag har alltid varit väldigt ansvarsfull när det gäller alkohol och drickande tillsammans med mina tjejkompisar, men ibland har det spårat också för mig. Tänkte dela med mig av ett "minne"

När Linda skulle fylla 18 i november 2005 bjöd hon in oss tjejer på fest. Efteråt skulle vi till Tre Kockar i Kungälv. Ja, vi var som sagt 18 år och kunde väl inte komma in på så många ställen ännu. Och vi hade ingen lust att ta oss till stan, ja de flesta iaf (jag hade inte haft ngt emot det då jag ändå skulle ta den vägen hem senare under natten)

Jag mötte upp Carro i stan. Det regnade och vi var irriterade (jo, det kan man bli när man är 18 år och har fixat sig iordning och regnet bara förstör) Vi hade med oss cider som jag inte vet hur vi hade fixat. Vi bestämde oss för att börja dricka så snart vi kommit hem till Linda, för att stämningen skulle bli bättre. Vi var av den meningen - ingen fest utan alkohol. Kanske man kunde få hångla ikväll också? Om man var riktigt modig..

Så snart vi klivit av bussen skyndade vi hem till Linda. Jag minns inte längre var i Kungälv hon bodde, men nära centrum iaf då det var gångavstånd. Vi korkade upp och hade tjejfest. Kände inte alla - men de flesta var trevliga. Vi drack upp våra cider och snart var det dags att gå. Linda skulle bara bjuda på en drink. Hon hade fått en flaska Malibu och tyckte det passade att använda sig av den. Den blev jättestark.

Emelie springer på toa och spyr. Carro håller i mitt hår och spyr själv i handfatet eftersom hon inte klarar av när någon annan spyr. Ann-Sofie frågar om hon ska stoppa sina fingrar i min hals. I min hals. Nej tack säger jag mellan varven. "Jag ville bara ge en hjälpande hand" replikar hon fyndigt och fnissar högt.

Vi ska lämna huset. Elin och Carro hjälper mig att sätta på mig skorna.

Lindas mamma står på altanen och vinkar adjö när vi smiter ut från källardörren. Strax därefter spyr jag i Lindas mammas buskage. Fint.

Jag skäms något fruktansvärt och jag vill bara hem. Jag vill till busstation men jag får inte för mina vänner. De vågar inte lämna mig. Vi stapplar in på tre kockar i kungälv. Jag med Elin i ena armen och Carro i andra. Jag hänger alltså emellan dem. Förstår inte vad det är för oansvariga vakter som fick jobba där. Jag kunde ju inte ens gå själv! Jag spenderar ett par minuter på toaletten och sedan sitter jag på en stol vid ett bord med Emir och en annan klasskamrat som mött upp oss. Tjejerna dansar. Jag vill bara hem.

Jag tar upp telefonen och ringer min bror.

"Roooobin, jag är fööölll... Kan du hämta mig i Kungääälv..?"


Jag vill minnas att han nog sover. Nej, han kan inte åka till Kungälv för att hämta mig. Kan han hämta mig i stan då? Nej. Okej, kan han hämta mig på stationen i Floda då? Ja, det kan han.

Jag sitter på bussen och jag minns inte ens resan. Jag tar pendeln hem, men jag minns inte heller den resan. Det jag minns är att när jag kommer till Floda har Robin somnat igen. Jag får gå hem. Och visst var det nog nyttigt med den där promenaden innan läggdags. Trots den så snurrade det hemskt innan jag lyckades somna.

Jag var inte stolt.

Det var inte första ggn jag spydde av alkohol. Men den historien kan vi ta en annan gång ;)


Kommentarer
Postat av: Antonia

Åååh, älskar såna här historier. Får inte nog! Skrattade högt åt spyincidenten på toan..haha, men stackarn ändå:(..Du som hade såna planer för kvällen;)



(Tur att man blir något klokare med åren..till viss del i alla fall)

2011-06-11 @ 22:20:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0